Snart avspark för nya Industritekniska programmet!


Den 17 juni 2014 var det dags att genomföra ett studiebesök med de årskurs nior som sökt till Industritekniska programmet i höst. Eftersom Ådalsskolan nu ändrar konceptet helt och genomför FFU (Företagsförlagd Utbildning) var det mycket viktigt att eleverna tidigt får information om vad som väntar.

Vi inledde dagen i Konferensrummet på Ådalsskolan där eleverna fick träffa sina blivande lärare och jag gick igenom bakgrunden till förändringarna. Jag inledde också med det bestämda påståendet att vi har mycket höga förväntningar på eleverna. Visserligen har de redan insett detta efter att ha besökt oss både i årskurs 8 och 9 men upprepning skadar inte. Förväntningen visades idag genom att presentationerna innehöll mycket fakta, krävde förståelse och reflektion och var delvis på engelska. Jag fortsatte med att informera om det faktum att arbetstillfällena numera domineras av yrken som kräver förmågor med fokus på komplex kommunikation och experttänkande medan rutinkognitiva och rutinmanuella arbetena minskat.
Det innebär i sin tur att högre krav ställs på utbildningsnivån hos dem som arbetar inom industrin. Vidare talade jag om vikten av att veta vad man vil och ha fokus när man väl börjar på gymnasiet. Vi tänker inte lägga energi på tjafs och tjat om keps och kläder, utan de regler som gäller på arbetsplatsen ska följas omgående.
     
Efter den inledande informationen, som blivande eleverna visade stor uppskattning för, åkte vi iväg till Nordhydraulic och togs emot av Lars Hallin och Peter Velin, som ni ser på bilden. Eleverna fick en presentation av företaget och förväntningarna på blivande medarbetare.   1 1
       

1 3













 

Att hålla tider, bidra till arbetsmiljön mm. som vi tar för givet repeteras kontinuerligt för eleverna. Efter genomgången påbörjades en guidad tur där elevernas kommande FFU-plats visades. Här talar Peter Velin om hur utrymmet anpassats till skolans behov och vilka maskiner och verktyg som kommer att finnas. På en tavlorna hittar vår lärare PG Öberg en ritning. Han visar eleverna varför det är viktigt med engelska språket. Allt är nämligen på engelska på ritningarna och bättre motivation för det ämnet än just detta är väl svårt att hitta
om man verkligen vill arbeta inom industrin.

1 4

       
1 5När vi kom till kontrollrummet visades en mängd olika verktyg och maskiner upp för eleverna. Apropå varför vi valt att förlägga utbildningen på företag, för att arbeta med modern utrustning, visade Peter Velin upp denna maskin som kostar 600 000 kr. Den summan motsvarar nästan hela driftsbudgeten som vi har för våra program, böcker, och övrigt material. Bara för att ge lite perspektiv...      
   
1 7 Efter att ha ätit lunch tillsammans och reflekterat över förmiddagen fortsatte studiebesöket till Gerdins i Mjällom. Där togs vi emot av Anne Temin, produktionschef, som inledde med en presentaion av Gerdins. Innan hon inledde fick våra blivande elever ta av sig sina kepsar och mössor, eftersom det på Gerdins inte är lämpligt med huvudbonad inomhus.

Under sin presentation berättade Anne också om kommande lönerevision. Bedömningen kommer att baseras på lika delar prestation som attityd och inställning.
1 10

   
Efter den inledande teoretiska delen fick blivande eleverna gå ut i företaget och få en tur som började hos Sven Nordenmark som är svetsansvarig på Gerdins. Han visade som exempel det som tillverkas till en tågtillverkare och vilka enorma krav som ställs. Eleverna fick också se hur Sven kvalitetskontrollerar i det här fallet svetsfogarna. Vilka förväntningar som gäller framgick med all tydlighet.

1 11
1 12
   
Efter den genomgången gick vi vidare där blivande eleverna fick nöjet att träffa tre f.d. elever från Industriprogrammet. Dessa f.d. elever är mycket uppskattade medarbetare numera på Gerdins och är förebilder för de blivande eleverna. Till höger ser vi nyligen examinerade Christoffer Backlund, nedan ser vi lika nyligt examinerade Mohammad Khalif, och nedan till höger Nizar Cihi som gick ut 2012.  1 13
 1 14  1 16
   
 1 15 Mohammad fick också chansen att visa vad han arbetade med och ge en genomgång av sina nyligen inlärda arbetsuppgifter.
   
Sammantaget gick studiebesöken väldigt bra och blivande eleverna återkopplade med uttryck som "taggad att börja" och andra positiva begrepp. Vi är samtidigt mycket tacksamma över möjligheten att samarbeta med lokala näringslivets engagerade representanter för att säkertställa framtida kompetensförsörjningen.

Samtidigt som vi var på studiebesöket inkom ett mejl med rubriken "Ny rapport - Undervisningen på yrkesprogram". Skolverket konstaterar att följande områden är viktiga att vara uppmärksam på:

• Elevernas förväntningar på utbildningen.
Eleverna upplever inte att utbildningen hänger ihop. Yrkesämnena är nya för eleverna och det de vill inrikta sig mot, medan de gymnasiegemensamma ämnena upplevs som en fortsättning på grundskolan.

• Skolans förväntningar på eleverna.
Undervisningen läggs ibland på en alltför låg nivå. Lärarna har ibland ambitionen att så många som möjligt ska klara av kursen och förenklar därmed innehållet i ämnet.

• Elevernas delaktighet.
Många elever känner inte till målen för utbildningen. De ges sällan ges inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt.

• Elevernas tro på sin egen förmåga.
Eleverna får inte kontinuerlig återkoppling där deras kunskaper sätts i relation till kunskapskraven. Elevernas tillit till den egna förmågan stärks därmed inte.

• Tillgången till särskilt stöd.
På drygt hälften av skolorna får elever i behov av särskilt stöd inte åtgärder som är anpassade utifrån de behov eleven har. Särskilt stöd sätts in för sent, eller ibland inte alls, för att stödja de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven.

• Organiseringen av utbildningen.
Skolan organiserar inte alltid utbildningen på ett sätt som förenklar för eleverna. Lektioner kan krocka med varandra eller äga rum flera kilometer från varandra. Elever får kontakt med arbetslivet väldigt sent i utbildningen.

• Utbildningens innehåll och mål.
Examensmålen har funnits i mer än 20 år, även om de tidigare kallades programmål. Ändå utgår lärarna sällan från målen när de planerar och genomför utbildningen.

Det vi kan konstatera är att Ådalsskolans upplägg med FFU ger mycket goda förutsättningar att uppmärksamma och åtgärda de ovanstående problemområdena. Arbetet fortsätter och vi ser framemot höstens start!

 



.

Rektorn Taggar