Ojante, engagemang och motivation - återkommande tema

2015-02-21 publicerades en insändare i Tidningen Ångermanland som går att läsa här.

Här tänker jag (rektor Peyman Vahedi) ge lite mer bakgrund ur skolans perspektiv. Ett kortare svar av mig och min kollega (rektor Mikael Wiklund) publicerades 2015-02-26 i Tidningen Ångermanland och kan läsas här. Nedan följer först några enkla förklaringar och kommentarer till skribentens insändare innan argumenten lyfts vidare och bemöts.

"Snarare verkar det som att kommunen använder 'Kramforsmodellen' på ett populistiskt sätt för att gripa halmstrån i ett varumärkesarbete":

Ådalsskolans "Kramforsmodell" föreslogs av en företagare i kommunen som ansåg att vi (näringslivet och Ådalsskolan) borde ha ett gemensamt namn som visar på ett framgångsrikt samarbete. Hur vet vi att samarbetet är framgångsrikt? För att de som ingår i det anser det.

"Gamification är ett typiskt sådant exempel. Man hakar på en trend inom marknadsföring i en tid då svenska skolan halkar efter övriga världen.":

Gamification baseras på drivkrafter som använts inom andra branscher i 50 år. Om skribenten har valt hotellkedja, flygbolag eller blivit medlem i någon matvarubutik har hen utsatts för några av dessa drivkrafter. Vidare baseras Gamification på ett fungerande system kring återkoppling. Dessa system har börjat användas av bilverkstäder, tandläkare och andra system i en mängd olika branscher.

Nu till argumenten, förklaringar och fördjupad diskussion:

Kramforsmodellen: Jag som inflyttad Kramforsbo förundras över hur en relativt liten skara verkar irriteras när Kramfors lyfts fram eller när något positivt sker. Det verkar finnas en genuin vilja att det inte ska gå bra för kommunen, än en gång, hos relativt få personer. Problemet det skapar är signalerna som skickas ut till såväl vuxna som barn. Vi inom skolan har uppdrag att arbeta med entreprenöriellt förhållningssätt. Det innebär bland annat att hjälpa till med att stärka elevernas självtillit, utveckla nyfikenhet mm. Detta kräver engagemang och motivation. Engagemang och motivation är två faktorer som inte kan finnas för mycket av i skolan. Som skribenten skriver måste man ta tag i "grundproblematiken". Bristen av motivation och engagemang är en av de större utmaningarna i svensk skola.

Motivation och engagemang kräver mycket arbete för att skapa och bibehålla, särskilt under tonåren. Men de kan raseras snabbt. Ett effektivt sätt att rasera dessa två nyckelfaktorer är att klanka ner på elevernas olika initiativ, viljeinriktning, aktiviteter och andra fasta punkter, som bostadsort, historia och familjekonstellation.

Insändaren representerar varför vi arbetar med att eleverna ska anamma uttrycket "ojante". Dvs. även om du anser att någon försöker minska värdet i något som du upplever som positivt, strunta i det. Troligen har de andra syften eller livsförutsättningar som gör att de reagerar på det sättet. Vi inledde läsåret 14-15 med en genomgång i Aulan där temat var just den här mentaliteten. Föreläsningens olika delar kan ses här. Under del 1 tar jag bl.a. upp att "ingen har rätt hela tiden, och en trasig klocka har också rätt två gånger om dagen. De flesta av oss försöker leva våra liv mellan dessa två ytterligheter". Det finns människor, både inom och utanför skolan, som insisterar på att klaga, hävda att nya idéer inte kommer att fungera, att olika saker är "trender" mm. Någon gång kommer de få rätt också, men det är inte efter dem som jag bygger min organisation. Innovation och kreativitet, och även ledarskap, kräver modet att vara sig själv. Dag Hammarskjöld uttryckte detta vackrare än någon annan.

Gamification:
Vår satsning på Gamification har tillsammans med övrig skolutveckling fått stor uppmärksamhet. Några av de olika insatser som gjorts runtom Sverige går att läsa om här. Just Gamification tas upp av bl.a. välrespekterade Gartner som mycket stor kommande "trend". Ifall det finns bekymmer med just "trender" kan vi faktiskt även hänvisa till skandinaviska ländernas nyligen publicerade rapport, där samtliga ländernas skolmyndigheter på något sätt är representerade: Den skandinaviska Horizon-rapporten. I rapporten anges bl.a. att Gamification är kommande trend inom kortare tid än ett år. Jag vill härmed ta tillfället i akt att tacka dåvarande och nuvarande BKU-nämnden i Kramfors, förvaltningsledningen, kommunchefen, dåvarande och nuvarande kommunalråden, Länsstyrelsen (såväl handläggarna som Bo Källstrand) för det stöd vi fått i arbetet att föra Ådalsskolan så pass långt fram, att vi nu är världsledande i något som kommer att vara trend i framtiden.

Men räcker det här? Är Gamification lösningen på allt? Om skribenten varit med på några av mina över 50 föreläsningar, sett några av de föreläsningar som finns på YouTube (t.ex. föräldramötet) eller funnits bland de över tiotusentals personer som vi nått med vårt budskap, hade hen vetat att jag alltid, utan undantag tar upp denna fråga: IT och Gamification är toppen på isberget när det gäller skolutveckling. Det riktiga arbetet görs inom områdena Trygghet och studiero, Likabehandling, Elevhälsa, Samverkan med lokala näringslivet och Integration.

Som tur är fångas mitt budskap upp av de som faktiskt närvarar på föreläsningarna och lyssnar på det som sägs. Exemplet nedan är från föreläsning på RUN-riksdag i Sundsvall i torsdags (19/2).

tweetIT

Avslutning:

Så vad är grundproblemet med insändaren då? Är det att skribenten angriper Gamification? Nej, inte alls. Gamification har funnits, använts säkerligen på något sätt av skribenten själv i olika sammanhang, och kommer att vara naturlig del av olika verksamheter även i framtiden. Så där kommer verkligheten att visa vägen.

Är problemet då att utbildningsväsendet inte ska använda det här verktyget? Ja, delvis. Varför ska hotellkedjor, flygbolag, spelbransch, privata utbildningsföretag, matvaruhandeln, sjukvården, bilbranschen mfl. använda ett verktyg som skolan inte får ha tillgång till? Det handlar inte om popularisering utan snarare isolering. Och isolering är ett av skolans största problem. I samma ovannämnda Horizon-rapport går att läsa om autenticitet som en "trend" som beräknas slå igenom om 5 år eller senare. Bl.a. handlar det om att samhället utanför skolan, experter, lokala näringslivet mfl. kommer att göra större insatser i skolan. Uppgifterna kommer att vara mer realistiska och utföras i verkliga miljöer utanför skolan. Och nu kan vi återigen konstatera att denna "trend" är det som har blivit känd som Kramforsmodellen och som nu genomförs på Industritekniska programmet fullt ut. Lokala näringslivet har tagit ett enastående och nästintill unikt ansvar för framtida kompetensförsörjningen. Teknikprogrammet kommer att genomföra samma koncept i kortare form vecka 16-17 och Barn- och fritidsprogrammet kommer att i samarbete med BAS-förvaltningen få samma förmån inom kommande läsår.

Återigen tack till högre tjänstemän och politiker i Kramfors kommun för att ni skyndsamt handlagt våra önskemål och därmed gett oss många års försprång.

Finns det några andra problem med insändaren? Ja, det största av dem är att insändaren är en direkt förolämpning mot det engagemang som 15-20-åringar i Kramfors kommun visat i utvecklingsarbetet av Course! Det som skribenten anger som "färgglad app" har elever, Kramforsbornas barn, ägnat timmar åt att utveckla och skapa. Under tiden har de lärt sig samarbeta, tänkt, skrivit, läst, skapat innehåll och ja, tänkt även design. Just färgläggningen var föremål för diskussion som pågick i 60 minuter. Varför? Eleverna ville att appen skulle andas "glädje" kring studierna och vara tilltalande för både tjejer och killar. De tänkte alltså ur genusperspektiv så att designen inte väljer sina användare. Allt det nämnda är förmågor som vi har lagligt uppdrag att utveckla, men inte alla gånger finner formen för. Här fick två fokusgrupper på ca 40 elever och lika många pedagoger chansen att arbeta med något som skapade delaktighet, engagemang och ökade motivationen och skribenten menar att det är en trend. Om nu trender är negativa, vilket inte ens skolmyndigheterna i skandinaviska länderna säger något om, så har på något sätt målet redan nåtts. Återigen: delaktighet, engagemang och ökad motivation.

Lägg därtill följande återkoppling från undervisande lärare:

courseelev

Apropå skribentens påpekande om "grundproblematiken" i svenska skola kan vi informera om att statistik och forskning har visat att de flesta (om inte alla) reformer som genomförts har ökat gapet i likvärdighet mellan de mest motiverade och de minst motiverade eleverna i Sverige. Allt ifrån statsbidrag till undervisningssätt.
När nu Kramfors lyckas hitta verktyg som kan nå elever på det här sättet, kan man ju undra varför någon skulle vilja nedvärdera? Gamification, Flipped Classroom och en massa andra olika "trender" är olika verktyg i verktygslådan. De gör själva ingen nytta alls. Men när utbildade skickliga pedagoger, som undervisar i sin vardag, får tillgång till olika verktyg att nyttja vid rätt tillfälle kan de bl.a. individualisera undervisningen. Och här gör bredden av våra 15-tal satsningar senaste åren att vi faktiskt, på ett mycket ojantevis, kan hävda att vi är en skola i framkant. Nedanstående parter är exempel på vilka som visat intresse för Ådalsskolan senaste året. Om skribenten har andra referenser eller kunskaper som vi och dessa parter saknar, hoppas jag att hen delger oss dessa.
  1. Richard Gerver
  2. Eva Sonidsson (s)
  3. Stefan Fölster
  4. Maria Stockhaus (m)
  5. Per Kornhall
  6. Jan Hylén
  7. Skolans ledarkonvent 2015: Friskolornas Riksförbund, Sveriges skolchefer, Sveriges kommuner och Landsting, Skolporten
  8. 250 möjligheter: Internationella Handelshögskolan i samarbete och Vertikals.se i samarbete med Region Jönköping, Jordbruksverket, Sparbanksstiftelsen Alfa och Jönköping Convention Bureau och LRF.
  9. SKL
Lägg därtill att över 100 personer rest till Kramfors senaste två åren, t.o.m. övernattat för att göra studiebesök på skolan och ta del av verksamheten, alltifrån tjänstefördelning och schemaläggning till IT-satsningen, Gamification, Företagsförlagd utbildning mm.

Jag hoppas att informationen här varit upplysande. Vi kommer att fortsätta utveckla såväl "trender" som Kramforsmodellen och i det arbetet är vi beredda att ta emot kritik. Däremot kommer alla uttalanden som är förolämpande mot i första hand våra elever och i andra hand vår personal, att bemötas obevekligt.

En trend däremot som skribenten själv nyttjat, googlande, visade sig otillfredsställande. Det är nämligen så att allt som existentiellt finns, inte har en egen hemsida. Skribenten har möjlighet att på ett mer traditionellt sätt ta kontakt med berörd part, i det här fallet mig, för en mycket tydlig genomgång av våra satsningar. Om inte annat är hen välkommen till Hotell Kramm 25/2 kl. 11 då jag kommer att presentera Ådalsskolan verksamhet för 100-tals revisorer som samlas i Kramfors.
.

Rektorn Taggar