Kommentarer och troliga förklaringar till rankningsresultat

Den senaste tiden har vi fått flera siffror som, i dessa rankning-tider, visar på sk. utveckling. Nyheten publicerades för några timmar sedan på kommunens hemsida här och sedan i tidningen här.

Jag börjar med summeringen, om vad jag vill förmedla genom hela texten:

    • Lärarna har fått behålla sin professionalitet, och klimat för kollegiala lärandet har fått råda. Rektorer har gett förutsättningar och agerat skyndsamt och kraftfullt när icke-fungerande situationer uppstått. Det har betytt att vägen legat fri för utveckling, och personalen har bekräftat detta genom utslaget i HME-index mm.
    • Vi har genom att inte fokusera på ekonomi och rankninglistor förbättrat ekonomin (-10 miljoner i resursanvändning) och klättrat högre och högre i samtliga listor. Det verkar löna sig för en skola att fokusera på pedagogiska frågor och satsa på lärarna!
    • Den tredje punkten hade jag inte tänkt skriva men pga. senaste dagarnas fientlighet mot elevinflytande och värdegrundsarbete måste jag lyfta något så självklart som...elevinflytande och värdegrundsarbete. Eleverna har varit delaktiga i den mån som de har möjlighet att klara ansvaret, och värdegrundsuppdraget (inte minst genom offensivt likabehandlingsarbete) har bidragit till lärandekultur på skolan.
Jag hoppas förmedla såväl stolthet som tveksamheter kring den respons vi fått på vårt utvecklingsarbete. Oavsett utfall är min stolthet personalen och eleverna och hur vi i samarbete med varandra driver verksamheten framåt i den politiskt styrda organisationen.

Fördjupning och resultatredovisning

Även om vi naturligtvis är glada över utvecklingen vill jag här ge lite inside-information om hur jag själv tycker och tänker kring vår utveckling. Först, vilka siffror talar vi om:
  • Antalet F-betyg har minskat väsentligt senaste året, som går att läsa här. Både elever som läser upp sina betyg har ökat, men än mer glädjande, elever som anstränger sig mer under pågående kurser.

  • Svensk Näringslivs rankning visar att skolan i Kramfors utvecklas ur företagens synvinkel i sin attityd gentemot företagande. Sammanlagt smått fantastiska 143 placeringar sedan 2011, varav 107 placeringar bara senaste två åren.

    År 2015 2014 2013 2012 2011
    Placering bland 290 kommuner 134 196 241 246 277

 

  • SKL:s öppna jämförelser där Kramfors gymnasieskolor klättrar från 135+ plats 2013 till 13:e plats i riket 2015. Kramfors hamnar också inom topp-20 i riket när det gäller att kompensera för elevernas socioekonomiska bakgrund.

  • HME-index och övrig återkoppling kring medarbetarnöjdhet 2013-2015.

Låt mig nu ge lite mer information

  • Antalet F/IG-betyg exploderade mellan åren 2012-2014. Varför? Vi bestämde oss för att sluta förlänga kurser utan grund. Under 2011, när jag fortfarande var ny på skolan, var det återkommande diskussion om dessa förlängningar. Vad nu bakgrunden är/var kan vi hoppa över, men kärnan är följande:
    • Kurser ska läsas på utsatt tid.
    • Om elever visar stora svårigheter att klara av sin utbildning, ska varje situation analyseras. Varför misslyckades vi (skolan och eleven) här? Om varje fall sedan sammanställs till statistiskt underlag, har vi möjlighet att göra något åt detta på organisatorisk nivå.
    • Att förlänga kurser ger ovillkorligt organisatoriska problem. Ju fler förlängningar, ju värre blir det. Schemakrockar, överbelastade och splittrade lärare mm. Dessutom är min erfarenhet att systematiskt användning av schemakrockar kan leda till minskade krav från lärare och därmed lägre måluppfyllelse.


Vår lösning var alltså att arbeta fram ett system där elever som inte får lägst E i en kurs får tillgång till lärarstöd för att läsa upp sina betyg. Kombinerat med ordentlig uppföljning under pågående kurs, har det nu lett till att antalet F-betyg minskat. Tål att upprepas: inte sänkta krav från lärarna - utan större ansträngning från eleverna.

Min invändning mot rankning-listor eller otålig förvaltning och politisk nämnd är att om man inte hade varit beredd att acceptera "resultatförsämringen" 2012-2013, så hade vi aldrig nått hit. Anledningen till varför resultatförsämringen står inom situationstecken är för att det egentligen inte var en försämring. Det var bara att vi visade upp allt tydligt så vi kunde ta tag i frågan på organisatorisk nivå. Annars hade vi kanske skyllt på eleverna och deras bakgrund.

  • Gällande näringslivsrankningen har vi god anledningen att tro på satsningar som gymnasiet gjort. I kombination med förvaltningens satsning på Idéverkstan kan effekten ses menar jag. Under senaste åren har vi tveklöst haft stöd och kunnat visa på framgångar som gemensamt lett till framtidstro. Läs gärna om våra olika events nedan:

Det som sker nu på Industritekniska programmet, Hantverksprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet samt El och energiprogrammet är ett direkt resultat av ett värdefullt, nästintill unikt samarbete mellan gymnasieskolan och lokala näringslivet.

  • SKL:s öppna jämförelser är ju gedigen på många sätt. Det går att utläsa väldigt mycket ur datat. Men några osäkerhetspunkter finns ändå.

    • Tydligen fyller kommunerna inte i underlaget rätt vilket innebär att jämförelsen inte är helt tillförlitlig.
    • Några kommuner har väldigt få elever i respektive kull som också gör jämförelsen inte helt rättvis.
    • Jämförelsepunkterna ändras med jämna mellanrum, t.ex. pga. reformer och dylikt, som gör jämförelser över tid inte alldeles enkla.

Med detta sagt så verkar det ju ändå som att vi gör något mer rätt nu, jämfört med för några år sedan. Sifforna är visserligen baserad på resultatet från läsåret 13/14 och allt har ju blivit bättre sedan dess också. Vi kan dock inte utgå från att kommande årens rankning kommer att bekräfta det vi i skolan vet. Både pga. osäkerheterna jag nämnt ovan men också att andra kommuners prestationer påverkar vår placering.

Hur som helst, är vi väldigt stolta över våra genomströmningssiffror. Vi är väldigt tacksamma över att personalens inställning lett till att vi kompenserar för elevernas socioekonomiska bakgrund, väsentligt mer än förväntat värde, och att våra yrkesprogram utvecklas åt rätt håll.

  • Våra medarbetarsiffror blir väldigt mycket bättre för varje år. Kommunen ligger högre än riket på det mesta, och Ådalsskolan högre än kommunen. Varför? Jag vill påstå att flera större beslut ligger bakom framgången.
    • Ledningsorganisationen där vi har gått från 5 chefer till 2 samtidigt som verksamheten växt kraftigt. Ledare ska finnas på varenda position i organisationen, men chefer behövs det få av.

    • Rektorernas arbetsfördelning. Min kollega Mikael Wiklund sköter, tillsammans med enastående personal, om Introduktionsprogrammet och har det övergripande administrativa ansvaret. Han har trots detta 35+ underställda. Planen från början var ca 15 underställda men eftersom verksamheten växt och han de facto är en duktig chef, har vi kommit hit.

      Jag har ansvar för det pedagogiska arbetet, i korta drag pedagoger, elever och vårdnadshavare. Det faktum att jag har 70+ underställda, ägnar över 140 timmar per år i medarbetarsamtal och leder vissa delar av arbetet själv (delegerar med omsorg), menar jag är anledningen till varför vi har den utvecklingstakt som vi har. Alla kontrollerande myndigheter som hört om hur vi organiserar arbetet har rynkat på näsan. Det har bekymrat mig eftersom vi uppenbarligen lyckas med något som många andra inte lyckas med, men ändå vill man gärna påstå att det är inte kan fungera. Jag vill påstå att vi bevisat motsatsen och kommer att fortsätta bryta ny mark och visa att det inte är "fel", utan "nya rätt".

Jag vill också resa några frågetecken inför kommande år, men också pga. den snedvridna debatt som idag råder kring skolan.

  1. Kramfors kommun har, i likhet med flera andra kommuner, tagit ett stort ansvar för flyktingmottagandet. De flesta har kommit efter 2014. När dessa elever passerat Introduktionsprogrammet kommer deras behov att uppenbara sig på nationella programmen. Det kan vara så att dessa elevers behov av längre tid på nationella program påverkar genomströmningssiffrorna. Siffrorna och rankningarna är ju givetvis inget som kommer att påverka vår pedagogiska verksamhet på golvet, men vetskapen om hur verkligheten påverkar sådana här tabeller behöver diskuteras. Det är bl.a. pga. detta som jag ger 0 trovärdighet till PISA där Shanghai jämförs med Sverige. Den som hört vad t.ex. Richard Gerver berättar om jämförelsegrunderna kan ju inte känna någon större tilltro till jämförelsen heller.

  2. Jag har aldrig trott på att en skola kan driva samhällsutveckling. Vi är i den här båten tillsammans. Konkurrens är bra för att driva fram utveckling. Men konkurrens är fullkomligt kontraproduktivt om det finns en vinnare och en förlorare. Här är problematiseringen.

    Enligt statistiken lyckas de elever som väljer våra kommunala gymnasieskolor i högre utsträckning än de elever från Kramfors som väljer andra skolor. Jag har två kommentarer till detta.
  • Det "fria skolvalet" i Norrland är inte så fritt. Jag har skrivit om det tidigare i olika sammanhang. Bl.a. inför konferensen 250 möjligheter. Stora geografiska avstånd gör att utmaningarna för elever att fullfölja sin studiegång på annan ort, väsentligt minskar deras chans att lyckas. Detta gäller i första hand pendlande elever.

  • Vi har lyckats sända signalen i kommunen att "här hos oss pluggar man". Här kommer att du att följas upp med närvaro, CSN-bidrag, kuratorhjälp, socialtjänst, kommunalt uppföljningsansvar mm. Exempel på min frustration när samhället tillåter att man rymmer från sådana här situationer har jag uttryckt bl.a. här inför Almedalen på begäran av Skolvåren.

    Det här innebär alltså att ja, väldigt bra jobbat av Kramfors mm., men vi har ju inte lyckats ta hand om alla våra medborgare särskilt väl. Om vi inte lyckas med efterlevnad av lagar och regler gemensamt är det inte så överdrivet mycket vunnet. Tyvärr.

    Det här gäller lika mycket lärarrekrytering. Vi har skrivit debattinlägg om detta i flera olika sammanhang, via debattinlägg i Dagens samhälle 14 april 2015, 3 augusti 2015 och 5 augusti 2015. Att jag gått ut och talat om lärarbristen har tolkats av vissa, som inte har djupare insyn och kunskap om skolan, som ett problem som finns endast för mig eller vår skola.

    Vi har rekryterat behöriga lärare i kemi, moderna språk (franska) och matematik inför detta läsår. De flyttade in till kommunen från andra kommuner till och med. Jag har också fått öppna ansökningar inom spanska och yrkesämnen från närliggande kommuner, från behöriga och legitimerade lärare som inom något år också kommer att hamna hos oss.

    Men är det här bra? Ja för oss ja. Men man bör ha hört vad de här lärarna berättar från sina egna skolor. Från redan belastade skolor stjäl vi alltså ännu fler duktiga lärare. Varför och hur? Enligt de lärare som valt att byta till oss så verkar arbetsmiljön och utvecklingskraften vara avgörande faktorer.

Pga. dessa två skäl blir min glädje alltid dubbel. De skolor som våra elever söker sig till, och enligt SKL:s siffror inte lyckas särskilt väl på, har ju stort behov av de lärare som vi just tagit från dem. Hur ska jag helhjärtat kunna glädjas i detta inkompletta system?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

Rektorn Taggar