Politiskt stöd ökar arbetsglädjen!

Nu har jag tackat ja till inbjudan att medverka på Centerpartiets kommundagar i Karlstad i februari under temat: "Var går gränsen för civil olydnad i kommunpolitiken?"

Det här är också exempel på vad jag menar gör att jag mår bra som tjänsteman i Kramfors kommun. I veckan hade vi ett må-bra-möte med vår nämndsordförande (S). Och oppositionsborgarrådet (C) lyfter fram oss i t.ex. Karlstad-sammanhanget. Härom veckan var det också nämndsmöte där alla närvarande, oavsett partitillhörighet, engagerar sig och sänder signalen om att vi går gemensamt fram och utvecklas. Vi får ju inte glömma engagerade talet om gymnasieskola i stark utveckling från vår vice nämndsordförande (V) på kommunfullmäktige senast heller.  Klart man känner stöd och blir motiverad av allt detta!

Nu har vi redan haft insatser för V, S och C utanför vår egen kommungräns. På något märkligt vis känner jag en vilja att någon gång bjudas in av L också, men jag vet inte om det kommer att ske. Det vore dock faktiskt väldigt kul att få prata om "flumskola" och "ordning och reda" ur ett helt annat perspektiv. Senast och enda gången jag fick träffa Jan B var på gymnasiet 1997 (eller 1998, minns inte riktigt). Jag ställde frågan om orättvist och nyreformerat betygssystem som en besviken gymnasielev. Tänker fråga samma sak om jag får chansen igen, 400 högskolepoäng och ytterligare en betygsreform senare.

Undra om jag får det någon gång.

Rektorn Taggar