IKT, Makerspace och digitalisering

Bakgrund

Vi började 2011 med att satsa på surfplattor. Det var inte lätt och det fanns viss oro och motstånd utanför skolan. För mig är diskussionssträckan inte särskilt lång när jag känner att jag och motparten är för långt ifrån varandra. Här var insatsen enkel: antingen får jag styra på det sätt jag tror på för att lyckas med uppdraget (och som lagen faktiskt ger mig rätten till) eller så pekar man på närmaste utgång så hittar jag ut. Mitt liv är för kort och verksamheten för värdefull för att vi ska hålla på att dalta. Pga. ett stöd som reste sig bortom min förväntan gick satsningen igenom.

Tillsammans med flera andra lokala reformer ser vi nu några år senare att gymnasieskolan gjort en dokumenterat fenomenal resa, samtidigt som vi minskat resursanvändningen med över 10 miljoner kronor. Senaste glädjeämnet har vi kunnat läsa om här.

Sedan 2011 har nu varje medarbetare i sitt medarbetarsamtal fått resonera kring användningen av digitala verktyg. Vi har dessutom ett nämndsdirektiv på att ”IT i undervisningen” ska framhållas. Några exempel på olika framsteg ser vi här:
Jag ägnar 140 timmar till samtal med medarbetarna under ett läsår. Ca 80 av dessa timmar är medarbetarsamtal. Kombinerat med den tvåsidiga analysen av undervisningen och den utvärdering som respektive lärare lämnar in ger det mig ett mycket bra underlag för att rikta in insatserna rätt. 2011 började jag själv med att ha alla iPad-genomgångar. Varenda medarbetare fick den hjälp och stöd som behövdes för att komma igång. Snabbt var dela-kulturen igång och några stack ut som lärspridare. Nu ser vi att vi har behov av ytterligare förstärkning. Men nu har också olika områden identifierats som faktiskt går att rikta insatser mot! Dessa områden är det som vi i dagsläget ser att vår IKT-grupp ska erbjuda stöd inom till vår lärarkår: 

  1. Hårdvaruhantering, support/garanti
  2. Hårdvaruhantering, administration
  3. Klassrumshårdvara
  4. Mjukvaruhantering, inköp
  5. Mjukvaruhantering, support
  6. Lärplattform, administration och support
  7. Lärplattform, pedagogik
  8. Tillgänglighet
  9. Digitalisering av processer
  10. Digitalisering av material
  11. Course! innehållsinmatning
  12. Course! administration och support
  13. Likabehandlingsarbete och nätetik.
  14. Makerspace

Sammanlagt tio personer är inblandade. Det är vaktmästare, förstelärare, administratör mfl. Att många personer är inblandade är också genomtänkt. Det gör oss mindre känslig mot nedskärningar eftersom inte en enda person arbetar heltid med frågorna. Och eftersom rektor, lagen till trots, inte får styra allt så är det mer klokt att sprida funktionerna på flera personer som har intresse och vill och ändå arbetar på arbetsplatsen, än att försöka få heltidstjänster till detta.

Värt att nämna i sammanhanget är att försteläraren har fokus på punkt 7.

Dessutom vill jag gärna glädjas över att vi har fler kvinnor kopplade till IKT och Makerspace än män. Eftersom vi har 68% män på arbetsplatsen är det extra glädjande. Ska fler flickor intressera sig för teknik behöver vi synliggöra förebilderna.

Punkt 13 är jag själv ansvarig för och har i Likabehandlingsgruppen den handlingsplan som behövs för att arbeta med frågorna. T.ex. så inleder vi terminen 11/1 med detta i Aulan för alla elever.

Punkt 14 förklarar jag under en egen rubrik längre ner.

Punkt 9 behöver förklaras närmare.

Digitalisering av processer

Den 18/11 lade jag ut följande information till personalen när det var klart i Ledningsgruppen att vi skulle genomföra denna insats.

/////

Hej! På ledningsmötet idag beslutade vi att gå vidare med att förstärka resurserna på IKT-sidan.

I dessa 50% ingår 25% IKT-stöd till lärarna. 5% är att vara behjälplig vid projektansökningar. Och 20% är digitalisering av processer. Det sistnämnda behöver förklaras.

Vi kan kort säga att alla problem med datasystem som inte funkar som vi vill, prognosblanketter, analyser mm ingår där.

Ni som vill ha tankenötter bör ägna 50 tuffa minuter åt detta: https://youtu.be/V3SPOh5_s9w

Bl.a. kommer ni att höra följande:
  • "De som är bäst på data kommer att bli bäst på verksamhet, om de även kan implementera"
  • "I framtiden kommer vi inte kunna producera vård omsorg och skola på samma sätt som idag. Även om vi hittar pengarna så kommer vi inte att hitta personalen. Effektivisering är det enda rätta. Vi måste byta teknologisk nivå för hur vi producerar. Vi kan inte springa fortare på samma felaktiga sätt."
  • "I framtiden kommer vi att behandla RISKER istället för sjukdomar. Du med dina gener, yrke, matvanor, träningsvanor, dina föräldrars sjukdomshistorik, kommer att ha ökad risk för det här och det kan du minska genom att göra följande: broccoli, motion, håll dig undan solen osv."
  • "Vi kan inte bara bli bättre på operation av höftleder, utan vi måste också bli bättre på att FÖRUTSE och HITTA de ställen där ex olyckor som ger dessa problem uppstår.”
  • ”Ex finna ett sätt att skicka SMS till dem med benskörhet att imorgon blir det halt, var snäll och ta skorna med broddar"
Den som har digitaliserat processerna och äger data kommer att styra stor del av framtiden. Det är bl.a. därför jag inte applåderar alltför stort användningen av [annan apps namn] framför Course! även om [appen] hunnit längre. Äger man inte data som genereras så ger man bort makten.

Titta gärna på årets guldäpplevinnare ifall ni inte sett 3-minuters-filmen tidigare. Han tar upp frågan om varför egen drift är viktigt här.

Hela det här är en omfattande process och jag kommer att behöva ägna mycket kraft åt att skapa rätt forum för processerna att visa sig och bli korrekta. Men första steget är att skapa rätt förutsättningar och det är vad vi nu börjat med.

/////

För mig personligen är den här delen av utvecklingsarbetet den mest intressanta. Det är också här vi har kompakt motstånd från flera starka parter. I fjol bjöds jag in att sitta i styrelsen för Bron innovation och av SAMBRUK till IVIS.se och det tackade jag ja till, inte för att jag har gott om tid. Anledningen är för att de krafter som slåss för öppna data behöver all hjälp som finns att få och verksamheterna måste finna nya vägar bort från leverantörer som stänger in våra data och vill att vi betalar 100-tusentals kronor för att få tillgång till dem.

Nu kommer vi att själva, sakta men säkert, bygga upp det vi behöver för att hantera våra data och rekvirera det som vi har behov av. Jag önskar att vi slapp det. Jag önskar att vi hade haft ett gemensamt skolverktyg i hela Sverige men vi kan tyvärr inte vänta längre. Jag har fått följande tre punkter att arbeta med närmaste året av min chef, under mitt eget medarbetarsamtal:
  1. Behåll tempot.
  2. Leverera mätbara punkter som visar skolans utveckling.
  3. Se till att ekonomin sköts och budget hålls.
Punkt 1 gjorde mig tårögd att höra. Budskapet 2011 var ”Lugna ner dig”. Nu har vi chefer och ledare som ger tummen upp och vill att vi aktivt och ansvarfullt ska utveckla skolan inom ramen för de resurser som huvudmannen förfogar över. Om detta stöd har jag skrivit tidigare också, bl.a. på Facebook och här.

Punkt 2 och 3 är bl.a. beroende av hur digitalisering av processerna fungerar. Vi är sent ute som jag skrev ovan. Det är en jakt på administratörer i skolan. Jag och min kollega angav 2013 att vi går ner från 5 till 2 chefer och ökar vår arbetsbelastning under förutsättning att vi kan behålla det administrativa stödet. Vi har inte lyckats behålla stödet och ingen av oss klandrar huvudmannen egentligen. Vi ser ju hur verkligheten ser ut. För oss är det väldigt viktigt med lärare på golvet och då måste vi prioritera. Men om vi ska lyckas med minskningen av administrativt stöd måste digitalisering av olika processer fungera. Det kostar visserligen tid och konsulttimmar men i långa loppet finns det inget annat alternativ om resursfördelningen och digitaliseringen ska fortsätta på samma sätt som hittills.

Makerspace

Vi hade en genomgång för lokala näringslivet under vår traditionsenliga Yrkesdag om hur vi tänker oss att MakerSpace ska se ut som går att läsa lite om här och här

Vi har tänk oss följande verksamheter och tekniker:

Verksamhet Teknik
Studio (film, foto, grafisk form) PC/MAC
Gå i mina skor Surfplattor
Studienyttiga spel  MineCraft, lego mfl. Gamification  Course! mfl.
Spelutveckling HTML, Flash, Python, Scratch
Digitala lärmiljöer Rpi, 3D-skrivare, VR
Utbildningslokal Interaktiv projektor


Och vi ser följande aktörer. 
  • Lärare: nyttja som f.d. bibliotek.
  • Elever: utbilda andra elever, t.ex. Scratch eller MineCraft.
  • Elever: utbilda yngre barn, Idéverkstan mm. Exempel går att läsa om här.
  • Elever: utbilda asylsökande för sund sysselsättning.
  • Elever: utbilda externa/näringslivet.
  • Externa parter: utbilda elever.
  • Externa parter: utbilda externa parter. 
Därtill kommer givetvis allt som är det nya, robotprogrammering mm. som det står om i tidningen idag.

Det finns flera spännande områden här. Att våra elever ska kunna använda ett centralt utrymme i skolan med den senaste tekniken för att informera och utbilda asylsökande unga och vuxna om olika typer av verksamheter känns mycket inspirerande. Kom ihåg att för en person som flytt krig och elände och sedan förväntas sitta i ett hus och vänta i flera månader, kan en timmes genomgång i veckan av denna art vara en mycket viktig humanitär insats.

Och vad är det för något som våra elever kan vinna på det hela? Exempel ur läroplanen:

”Skolans mål är att varje elev 
  • kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde och integritet,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen”
Tittar vi dessutom i enskilda kurser som pedagogiskt ledarskap, kommunikation, organisation och ledarskap mm. så kan vi se flera områden som direkt kan relateras till dessa aktiviteter. Och då är frågan: gynnar vi båda parter genom att skapa sådana här mötesplatser och forum eller ska vi skilja människor åt och läsa om varandra i nyheterna?

Annat exempel är ”Gå i mina skor” som en av våra lärare hade hört talas om och vill tillämpa i svenskkursen. Vi har ju märkt att det kan vara jobbigt för vissa elever att tala inför grupp. Av naturliga skäl minskar oron och stressen när ämnet är både relevant och gärna "utanför" en själv. I det här exemplet kan t.ex. en nyanländ elev intervjuas av en svensk och historien kan återberättas, gärna med olika typer av tekniska hjälpmedel. Här gör IKT-stödet och forumet Makerspace också en viktig insats.

Exempel på fantastiskt elevalster finns att se här (ha på volym!). Jag ska också påpeka att i Makerspace arbetar en utbildad bibliotekarie med brinnande intresse för digitala frågor.

Hit kommer alltså t.ex. specialpedagogen att vända sig för att tillgodose behoven hos elever som behöver kompensatoriska hjälpmedel.

Gymnasiesärskolan

En av världens bästa verksamheter bedrivs i Sverige och det är skolformen för särskolan. Trots nästintill total medieskugga gör personalen inom denna verksamhet fantastiska pedagogiska, moraliska och ekonomiska insatser för Sverige och dess absolut röstsvagaste medborgare (enligt mig). I varje beslut som jag fattar, vill jag att frågan ska ställas: hur gagnas de elever som har sämst förutsättningar i skolan på ett positivt sätt av detta beslut? Gällande IKT kan ni läsa här nedan exempel på hur jag menar att det kan se ut.

Nationella programmen
Har ni sett på reklamfinansierade kanaler nyligen? Vilken bransch gör mest reklam? En helt vanlig vardag kunde jag räkna fram 6 inslag under en enda paus, för spelbranschen.

Samtidigt, vilka elever har mest bidragspengar av alla i gymnasieåldern? Pga. de olika bidragssystem som finns kan en elev på gymnasiesärskolan ha ca 5-6 tusen kronor i månaden. Vi har sett siffror både högre och lägre beroende på lite olika förutsättningar. Våra erfarenheter visar också på att eleverna i denna skolform enklare blivit föremål för bedragare och utnyttjats i olika sammanhang, alltifrån rena kontanter till att vara chaufför vid misstänkta aktiviteter eller att låna ut mobiltelefonen mm.

När vi har dessa erfarenheter med oss, och ser den aggressiva spelbranschen marknadsföra sig på detta sätt, bör vi sätta in så pass kraftfulla informationsinsatser att vi åtminstone kan påstå att vi har gjort vad vi kan. Jag har själv lite svårt för att sätta ”kraftfull” och ”informationsinsats” i samma mening men det är mig veterligt det vi har att arbeta med. Att upprepa budskapet, informera föräldrar, visa på hur det digitala snabbt kan tömma ditt konto, att det i princip är ”omöjligt att vinna tillbaka pengarna” mm. är något som vi måste kunna informera om på ett dagsaktuellt sätt.

Här är IKT-pedagogen och en kunnig lärarkår mycket viktiga resurser för att dessa elever i särskild utsatt position ska kunna orientera sig i en digital och ständigt-närvarande-i-din-mobiltelefon-värld.

Individuella programmet

För elever med grav funktionsnedsättning kan digitaliseringen begränsas till appar på en iPad eller liknande. Men vi tänker längre än så. Hur kan t.ex. maten levereras hem i framtiden? Tänk om en robot kör hem den eller en drönare släpper ner den uppifrån. Elever som pga. sin funktionsnedsättning behöver längre tid på sig att både lära sig saker, men än viktigare, vänja sig vid nya händelser, ljud mm. ska också få sina behov tillgodosedda. Här handlar det alltså om att inte göra minsta möjliga insats och sedan ha ryggen fri, utan på allvar tänka framåt i ett av världens mest likvärdiga länder.

Jag hoppas att jag lyckats ge några förtydligande exempel av hur vi tänker nyttja våra resurser på bästa sätt, för att bidra till kommunens utveckling. En kommun som på alla sätt har framtiden för sig om signalerna fortsätter att vara så här positiva!

Rektorn Taggar