Ut ur klassrummet - en samarbetsfråga!

Nyligen publicerades att forskare i Finland vill revolutionera undervisningen.

Jag har tidigare skrivit om och publicerat annan information om vår "revolution av undervisningen" på Industritekniska programmet:

Konceptet går kort beskrivet ut på att hela årskurs 1 är ute på företag och arbetar (studerar) tillsammans med sina lärare, i grupp. I årskurs 2 och 3 kan de sedan spridas ut på olika företag baserat på intresse och behov. Med tanke på att Kramfors kommun har ett politiskt beslut om att finansiera körkortsutbildning för gymnasieeleverna i kommunen, underlättas elevernas möjligheter att själva välja företag.

Vi har också sjösatt samma koncept på Barn- och fritidsprogrammets sociala inriktning, vilket jag återkommer om inom några månader.

Men vad vet vi om Industritekniska programmet då?
  • Alla elever har jobberbjudande under tiden de går i skolan, och när de slutar skolan.
  • Vi har lärlingsanställning på gång.
  • Mycket hög måluppfyllelse.
  • Inga disciplinära problem på arbetsplatsen.
  • Mycket nöjda arbetsgivare.
Mejlet som inkom av Nordhydraulics personalchef (ett av företagen som tar emot hela klassen under en hel termin) säger en del. Det här är årskurs ettor! Kom ihåg det. Elever som för fem år sedan påstods sakna "mognad" att arbeta ordentligt på lektionerna.

nh aterkoppling in


Jag har läst i sociala medier flera gånger om att det finns de som inte riktigt vet vad "lärmiljö" är och därmed är emot allt som har med lärmiljö att göra. Det här som jag beskriver ovan är förändring av just lärmiljön. Inga hårda tag, inga avstängningar och varningar, inga rop efter "ordning och reda" utan en ordentlig genomlysning av vår egen organisation och arbetssätt tillsammans med lokala näringslivet, med stöd av politiken. Vår verksamhet genomsyras nämligen av Trygghet och studiero, Likabehandlingsarbete och fungerande Elevhälsoarbete redan.

Och vad menar jag i mina blogginlägg och föreläsningar när jag skriver eller säger "prestigelös och rak kommunikation"? Idag inkom följande mejl från det andra företaget som tar emot våra elever under en hel termin, i grupp:

gerdins aterkoppling in

Vad vill alltså fabrikschefen? Han vill att vi inom ramen för våra författningar anpassar utbildningen så att de kan anställa våra elever där det saknas kompetens. Vad är det som håller företag kvar på en ort? Jo, bl.a. skolans svar på sådana här förfrågningar. Och med det stöd vi har hos vår förvaltning och politikerna kan ni kära läsare bara ana vilket svar jag kommer att ge?

Ledarskapsfrågor återkommer jag till gång på gång, även denna gång.
2012-2013 när vi skulle genomföra den här förändringen och det var ytterst viktigt att jag hade stöd i arbetet, tittade en politiker som var ansvarig för Industriprogrammet mig i ögonen, framför min chef, och sa så här: Det här är rätt väg för Industriprogrammet. Inga människor ska stå i vägen för det som är rätt för eleverna.

Med rätt stöd kan rektor se till att lämpliga, och rätt utbildade, lärare är i centrum för att utbildningen på allvar ska utgå från elevernas behov. Resultatet av förändringsarbetet ser vi idag i den respons som näringslivet ger.

Och sist men inte minst: vi har ett makalöst engagerat näringsliv i skolfrågor. Viktigt att de får den uppmärksamhet de förtjänar!

Och gissa vad jag har svarat fabrikschefen?

Rektorn Taggar