Arbetsmiljö, organisatorisk integritet och öppna spjäll

2016-09-24

Det är många frågor jag får – ”många” innebär i storleksordningen 10 i veckan - om olika delar i vår verksamhet och hur vi lyckats/lyckas få det att fungera. Jag tänkte skriva som vanligt med ”öppna spjäll”.

Jag har tidigare lyft fram trygghet och studiero, likabehandlingsarbetet och elevhälsoarbetet som de tre viktigaste grundbultarna i verksamheten. Under föreläsningarna och i mina rubriker brukar jag också skriva ”personalen i centrum” eller på annat sätt visa att mitt fokus måste vara den personal som behöver få vardagen att fungera. Dock märker jag att jag inte varit tillräckligt tydlig med att det är en arbetsmiljöfråga. Bl.a. genom sociala medier och de frågor jag fått/får under föreläsningarna så inser jag att den delen måste förtydligas och kommuniceras bättre. Vi har nya dokument på gång som kommer att beskriva lite tydligare hur vi tänker och agerar, men tills dess får blogginlägg duga med några konkreta exempel. Framsidorna på dokumenten ser ni här nedan. Det kommer att vara 6-8 dokument som beskriver vårt arbetssätt inom olika områden i skolan. Jag har tankar på att ägna ett helt dokument kring lärarnas arbetsmiljö – ett enskilt dokument som bl.a. vårdnadshavarna behöver läsa igenom innan deras barn börjar på vår skola.

   


Två färska händelser finns som jag menar är sådana som – beroende på hur de hanteras – avgör hur skolkulturen utvecklas; och skolkulturen är helt avgörande för arbetsmiljön.

I ena fallet är det några elever som fått sina saker förstörda. Det tog några veckor innan det kom fram ett namn. Samtal har förts och uppenbart är att något erkännande inte är att vänta trots mycket trovärdiga vittnesmål från flera olika och av varandra oberoende parter. Nu under utredningsfasen menar jag att det är helt avgörande, helt avgörande, hur mycket kraft och energi som läggs på sådant ärende. Vad händer med en skola om det blir rutin att man kan bryta mot regler (vad det nu kan vara) och sedan neka och komma undan? Vad innebär det för elevernas kollektiva trygghet, och som en direkt följd, lärarnas trygghet i sitt arbete? Av den anledningen så gör vi – precis som vi Periscope-händelser och som Per Kornhall så vackert beskrivit – en nödbromsning. Vi stannar upp, rensar kalendrar och går in för att tala om allvarlighetsgraden i det inträffade.

Ett annat aktuellt fall är när en av lärarna får mejl av en vårdnadshavare där elevens situation beskrivs som en ”soppa” och att ärendet kommer att ”föras vidare” om inte... Förutom att vi har en mycket klar beskrivning av fallet och varför det inte är en ”soppa” så ser vi själv till att ärendet förs vidare. Vi måste nämligen själva avgöra vilket av dessa två alternativ som fallet handlar om:

1. Missuppfattning och misskommunikation.
2. Vilja att få fördelar genom att hota sig till framgång.

I fall 1 så kan vi enkelt reda ut detta genom att redovisa vårt faktaunderlag. Faktaunderlag innebär t.ex. datum då vi har träffats, medan motparten kan påstå att ”inga möten hållits”. Det är nämligen inga upplevelser eller tolkningsfrågor om det t.ex. finns protokoll… Är det fall 2 så är det än viktigare att vi snabbt identifierar detta. Då övertas nämligen ärendet helt av mig och lärarna kan skyndsamt återgå till att vara lärare och ska inte behöva lägga ner tid och energi på mejl, missinformation, dimridåer eller andra tids- och energikrävande uppgifter utanför kärnuppdraget.

Det som sker när vi har lärarnas arbetsmiljö i fokus och vågar upprätthålla en organisatorisk integritet – d.v.s. vara offensiva och kommunikativa med att det inte går att säga vad som helst hur som helst till människor som sliter och gör sitt jobb – är att det inges en trygghet och säkerhet i organisationen. Då kan inte skrammel av ”anmälning” eller ”föra vidare” skrämma oss till ändrat beteende. Följer vi lagen och gör vårt jobb, och personalen vet att jag har deras rygg, så får det skramlas hur mycket det vill. Jag beskrev denna inställning också mycket tydligt under läsårsstarten 2014 som går att se här. Vi minskar inte våra förväntningar av rädsla – gör vi det är lärarnas mående (arbetsmiljö) i fara!

Det är möjligt att det finns argument för att lärare ska vara ”professionella” och att man ska kunna ha ”förståelse för motparten” men inget av det behöver vara en motpol till organisatorisk integritet. Särskilt inte i det läge som vi befinner oss nu, med ett bombardemang av negativitet mot lärarna från media och omvärld.

Jag kan inte föreställa mig hur det känns att vara rektor i en storstad där jag har hört många skräckexempel ifrån. Har undrat hur kollegor överlever arbetslivet och mår egentligen. Därför är det bra att påminna sig igen om att blogginläggen och mina föreläsningar utgår från vad vi har gjort i vår kommun på vår skola med det stöd vi haft från politik och förvaltning. Att vi verkar ha så olika förutsättningar i Sverige att upprätthålla organisatorisk integritet och erbjuda rimlig arbetsmiljö för skolpersonal är något som riskerar att slita sönder skolsystemet oåterkalleligt.

Rektorn Taggar